Punkrock och alternativ rock hör man ofta nämnas i samma mening som Billie Joe Armstrong och Green Day. Folkmusik och folkrock förknippas inte alls med Billie Joe på samma sätt. Norah Jones har en något klarare koppling till dessa genrer, men är samtidigt inte vad man kallar urtypen för en folkmusikartist. Istället är det den där jazziga popen som nog förknippas mest med Norah. Trots detta gick dessa två världsberömda musikprofiler samman och gjorde ett folkalbum tillsammans. Resultatet går under namnet Foreverly om inte tillbaka till de personliga rötterna, så åtminstone till de historiska. Våra icke-kommersiella musikrötter har en stor inverkan på oss, och det är intressant att se hur pass många artister som faktiskt åtminstone vid något eller några tillfällen under karriären vävt in influenser från folk- och världsmusiken.
Som det har skrivits tidigare här på sidan så är Foreverly ett tolkningsalbum, där Billie Joe Armstrong och Norah Jones framför sina versioner av en rad sånger inom folk- och countrygenren som också förekommer på albumet Songs Our Daddy Tought Us (The Everly Brothers, 1958). Albumet fick mixade men huvudsakligen positiva recensioner. En recensent konstaterar med viss förvåning och desto mer entusiasm hur Billie Joe lyckats hitta sin ”inre Hank Williams”.
Foreverly erbjöd något nytt för både Billie Joe och Norah, som båda har för vana att skriva och spela in sin egen musik. Norah har emellertid en kanske starkare koppling till folkgenren genom sin aktiva karriär. På debutalbumet Come Away With Me från 2002 finns en tolkning Hank Williams ”Cold, Cold Heart”. Senare har Jones också medverkat vid det så kallade ”Hank Williams-projektet”, som ingen mindre än Bob Dylan ansvarade för.
Foreverly visar ytterligare på Billie Joes imponerande bredd som musiker och sångare, och kan dessutom sägas vittna om hans ovilja att begränsa sig till särskilda genrer (se föregående inlägg).
/ Gästinlägg