^there's more to you than ölhävning!
vi hade ju kunnat ha sköna diskussioner, vafan hände?

I dunno, jag ville ha öl?

hahaha "vi käkar upp frukosten så möts vi vid kön och tar första?"
yesssssss-!

Cissi; vore kul att höra vad som gör dig skeptisk?

jag håller med Mojo här, tonåringar är uppenbart egocentriska (inte alla, alltid men i allmänhet) pga alla förändringar som pågår både fysiskt och psykiskt och kan inte prioritera omvärlden på samma sätt som en "färdig" vuxen, men samtidigt tror jag att det är fullkomligt livsfarligt med politiker som är alltför gamla. Självklart ska man inte åldersdiskriminera åt något håll och en 25åring vet inte hur det är att vara gammal, men folk som glömt bort hur det är att vara ung är imo inte lämpliga att styra ett land. En kombination av ung och gammal vore ju toppen men jag vet inte hur det skulle fungera i praktiken.

Det jag vet är att det är skrämmande hur de som styrt vårt land de senaste tre åren ser på unga.

Jag håller med Mojo i tanken. Det är jävligt lätt att bli för enkelspårig och inhamrad med åsikter med tiden tror jag.

Sen måste man använde de äldres erfarenhet och rutin såklart. Man får putsa länge för att byta system!

Ingenting säger att man automatiskt prioriterar någonting, jag tror att poängen snarare var att någon som är kanske 25, snarare än 45, mer troligt brinner starkare för sin åsikt.
Visst, man kan inte generellt säga någonting egentligen, men min erfarenhet (som kommer sig av diskussioner med folk i alla åldrar och kön och ursprung) säger mig att man som ung brinner för att "förändra världen" mer än man gör som vuxen.
Det jag har upptäckt genom att diskutera politik och åsikter med folk i mina föräldrars ålder är att de flesta har gett upp, tappat gnistan. man harvar på i samma spår för att det fungerar.
Medan unga verkar ha mer go i sig, kräva mer än att det bara ska duga, ha den här... viljan att förändra och framför allt den naivitet som faktiskt krävs för att tro på sin egen förmåga att förbättra situationen för fler än sig själv.

Myes.
Men absolut, om de unga som ska styra inte respekterar de äldre fullt ut och verkligen tar till sig av deras kunskap och erfarenhet så är det ingen vits, då kommer bara gamla misstag göras om.

Man kan likna det vid ett hem förr i världen (atleast in fiction?) där den äldste sitter på en stol och läser tidningen och är allmänt vis och trygghetsingivande, men inte har någon auktoritet eller handlingsförmånga, utan det lämnas åt de yngre.

Och @ Cissi:

A)
Alla 20-30åringar är naturligtvis inte så, men andelen som är det är större i denna åldersgruppen är jag helt övertygad om. Olika volontärorganisationer består till största delen uteslutande av denna åldersgrupp, revolutioner genom tiderna har främst haft denna åldersgrupp i spetsen (varpå de blivit äldre o slutat vara nobla oftast), och i denna åldern har man även fördelar som en god syn på ny teknik och informationsbildning som internet, man fixar egna källor till skillnad från äldre som oftast litar blint på nyhetskanaler som i 99% av fallen är styrda av 1-2 olika källor runt om i världen. Och de som är FÖR unga har oftast inte hunnit lära sig tillräckligt mycket ännu eller som Sonja sa, kommit ur hormonerna. När jag var 14 trodde jag att jag var s.k svensk patriot, idag skrattar jag åt det och inser att jag inte kunde eller hajade ett smack.
Angående det där med karriär och familj så tycker jag det är en självklarhet. Har inga konkreta siffror att visa upp så klart, men tänk efter själv. I princip alla föräldrar berättar om hur ungdomligt rebelliska de var förr i världen, diskuterade och hade åsikter, och agerade. Numera är de alla soffpotatisar som bryr sig om 100 kr mer i månaden för barnens mat, röstar ofta på samma gamla sketna parti, med mera.

B)
Med det menar jag att om man får för många influenser så går man iväg från rena åsikter. Väldigt simpelt. Det finns bra typer av influenser också, så att man får en bredare syn på saker, men det är också faran, att man får en för bred syn, och glömmer bort de viktiga och egentligen väldigt enkla besluten som behövs för att göra världen bättre. En 50-årig politiker har sympati för Lasse, 54, som fiskat hela sitt liv och surar över en sänkt fiskekvot. Emma, 23, förstår Lasses frustration, men tänker på framtiden och inser att Lasse nog kan ordna ett nytt jobb om han bara är öppensinnad. Äldre människor (inklusive politiker) bryr sig inte lika mycket om framtiden som vi unga gör, för de har redan fått ut det bästa anser dem ofta.

C)
Ålder korrumperar på så vis jag redan gått igenom med alla influenser, rädslor, ändrade värderingar mm, men även på så vis att har man suttit i 4 år som regent så har man garanterat blivit mycket påverkad av sin mandatperiod av andra politiker, åsikter hit och dit, mm. att man glömt av sitt sanna uppdrag. Se på ryska revolutionärerna, (Lenin, Stalin etc.), se på Che Guevara som började som ung revolutionär och slutade som girig massmördare i princip. Se på franska revolutionärerna som började relativt nobelt men slutade lika fucked up dem.
Se för all del på Obama, som redan efter inte ens ett år som sittande har förlorat sina mer unga och opåverkade ideal och tappat gnistan och sitt sanna kalla mer och mer.

Det var time för en sån kände jag;

Hwell, Det behöver i de exemplen (Lenin, Stalin, etc) inte vara direkt bundet till ålder, men indirekt till tid däremot då de sitter en viss period. I Stalins fall särskilt, då han tog Sovjet så långt från kommunism man kan komma, och även hann sitta ett tag och med tiden få andra prioriteringar.

Som idé låter det ju ganska skojigt, men tittar man närmare på det så är det ju en av de grovaste generaliseringarna jag sett. Jag är ganska säker på att det finns miljontals människor över 40 som brinner för att förändra världen, så att frånta dem makten att rösta bara för att det finns exempel på människor som inte längre brinner för sina gamla visioner känns ju rätt fel. På samma sätt så finns det ju massor av människor som är slött konservativa som unga, och säkert inte skulle tacka nej till lite extra pengar om de fick chansen.